Att bli sedd
1. Osynlighetens utlämnande hopplöshet
En kvinna promenerar hem en sen kväll genom grådaskig förort. Pickupen glider upp bredvid henne och två män hoppar ur, övermannar henne ljudlöst och drar in henne.
Kvinnan är ensam. Hon var ensam när hon gick hem den där kvällen och hon har varit ensam sedan dess. Hon har inte haft kontakt med någon annan än förövarna. Inget annat livstecken har hon registrerat. Ingen vet var hon är eller varför. Hon är osynlig för alla utom förövarna. Ett år senare vet anhöriga och vänner fortfarande inte vad som hänt. Polis och myndigheter säger att hon är försvunnen, troligen överfallen, rånad och mördad.
Kvinnan ligger i en trång, smutsig, illaluktande och fuktig källare. Hon är vid medvetande och önskar att hon var död. I en månad har hon med oregelbunden obönhörlighet hämtats upp till olika rum där en eller flera män misshandlat, torterat och våldfört sig på henne. Hon kommer inte längre ihåg vad hon sagt eller inte sagt i de förhör hon ständigt utsätts för. Förövarna har talat om för henne att världen där utanför tror att hon blev överfallen av rånare och mördad.
Förövarna, specialgruppen på sektionen för nationell omstörtande verksamhet, rapporterar med jämna mellanrum till sin chef att de lyckats få fram ny information av kvinnan som lett till ”konfrontationer” och vissa gripanden samt att de har god användning av henne i samband med förhören med de nya fångarna.
Specialgruppens chef kan vid nästa ledningsmöte rapportera att den omstörtande verksamheten minskat utan att några tråkiga konsekvenser som journalister eller aktivister med insiktsfulla och detaljerade frågor förekommit. Han rapporterar också under mötet att Inrikesministern, Polischefen och Chefen för Nationell säkerhet under veckan haft möte med en internationell organisation för Mänskliga Rättigheter som överlämnade en rapport som visade på omfattande kränkningar av de Mänskliga Rättigheterna framför allt i vissa delar av landet. De hade med stor tacksamhet tagit emot rapporten, kallat till internationell presskonferens och meddelat att de satte stort värde på denna utomordentligt viktiga rapport som gav dem möjlighet att med krafttag vidta åtgärder för att korrigera misshälligheterna som givetvis är oacceptabla och snarast ska åtgärdas.
Specialgruppens chef går sedan över till att understryka vikten av att följa den metod de så minutiöst arbetat fram för att ”konfrontera” och fängsla obehagliga personer utan att riskera att detaljerad eller individuell information om vad som hänt läcker ut till officiella organ, så att alla oppositionella fortsätter förstå att om de gör något kommer de bara bli en oidentifierad osynlig i "omfattande kränkningar".
Den fångna kvinnan orkar inte längre hoppas. Den sista centilitern hopp om att någon skulle se henne och hennes kamp hade runnit ur henne. Hon hade gett upp.
Jag är hellre torterad och sedd än undanstoppad och osynlig.
Fritt ur Per Wästbergs förord till svenska Amnesty’s årsrapport
...............................................................................The Buddha and the tigress
Facebook, China Have Much in Common - Bloomberg
Posts
No comments:
Post a Comment